|
|
 |
 |
Jag
kan inte kalla mig för expert på äktenskap. Antagligen snarare tvärtom!.. Men som
två-gånger-frånskild så har jag åtminstone en viss rutin på bröllop.
Mitt första bröllop, våren 1991, var en mediabevakad historia eftersom jag på den
tiden var en firad popstjärna som gick och gifte sig med en världskänd rockstjärna -
och så här gick det egentligen till.
BRÖLLOPSBESTYR
I en sömmerskas ateljé bakom Karlaplan i Stockholm instruerar Christer Lindarw en
sömmerska hur pärlorna som just flugits in från London skall träs på oändliga
längder trådar och visar simultant en annan sömmerska hur dessa trådar ska appliceras
a´la spindelväv på klänningslivet.
Iklädd enbart raggsockor står jag hyfsat stilla och låter mig villigt pånålas kjolen
av en tredje sömmerska, alltmedan sångerskan Tone Norum och Aftonbladet-journalisten
Annika Sundbaum-Melin bokstavligen smider planer bakom min rygg.
Fem minuter senare är jag kidnappad till min möhippa - en faktiskt relativt snäll
historia för att äga rum i rock-kretsar (antagligen eftersom jag i flera månaders tid
har hotat att stryka de som tänkt sig någon pinsamt vågad sista-natten-med-gänget
från både min telefonbok och gästlistan för bröllopet).
Nästa dag hålls repetitionen i Oscarskyrkan för Dagen D. Jag vet inte om det beror på
mitt något skakiga tillstånd efter gårdagskvällens alkoholintag eller
"bröllopsnerver", men då vi är klara och på väg ut så snubblar jag, råkar
slå omkull Agneta, min brudtärna och rullar nerför stentrapporna ut på
Narvavägen.(Ja, ja.. ni som är uppdaterade på Svensk Kändishistoria från tidigt
nittiotal vet att jag borde ha tagit detta som ett omen!..).Jag klarar mig dock utan
större blesyrer men min brudtärna ropar efter Valium.
DAGEN B
Nåväl, bröllopsdagen ankommer. Blivande maken och jag vaknar i vår
övernattningslägenhet på Söder och det är en strålande majdag. Maken överlämnar
morgongåvan - en Rolexklocka, i förskott(hmmm?!..) och sätter sig på balkongen och
spelar gitarr. I god Söderanda ropar diverse grannar grattis och den spända förväntan
lägger sig så sakteliga.
Vi beger oss så till frisören Klas våning på Kungsholmen där även Peter - bestman,
tärnan och en sömmerska väntar. Nu börjar nervositeten smyga sig på alla inblandade
och då blomsterkreatörerna anländer för att personligen överlämna buketten
(champagnefärgade rosor, näckrosblad och koppartrådar, bland annat) så är jag
Stressad med stort S och måste be sömmerskan om hjälp med att knäppa
strumpebandshållaren - mina fingrar vill absolut inte lyda mig. Än en gång står jag
med rumpan bar framför henne - dock inte i raggsockor denna gång. Tur att man inte hade
tid att vara blyg..
Då kreationerna - vit maffiafrack respektive pärlbands omslingrade armar (som än idag
omnämns i "too much money - not enough taste"- reportage om kändisbröllop..)
är på plats så beger sig blivande maken och jag i vit stretch limousin (förstås!..)
mot öfre Östermalm.
 VIGSELN
Gästerna har - efter att ha prickats av på gästlista efter uppvisande av inbjudan får
de två vakterna (detta får att hålla pressfotografer och andra nyfikna men eventuellt
störande personer utanför kyrkan), intagit sina platser och den inhyrda stråkkvintetten
och trumpetaren spelar ingångsmarschen.
Konstigt nog är jag inte ett dugg nervös då jag går uppför altargången.
Däremot tycker jag att den gigantiska Jesus statyn på väggen bakom altaret ser ut att
titta uppfordrande på mig under hela vigselakten - som dock går som smort; inga tappade
ringar, inga avsvimmade tärnor, inga snubblande brudar…
Väl ute på kyrktrappan så brakar dock kaoset lös. Pressfotografer trängs med
bröllopsgäster och fans och andra nyfikna människor. Maken och jag avböjer att skriva
autografer- detta är ju trots allt vår bröllopsdag!.. Vakterna banar väg till
limousinen och vi åker ett extra varv runt Östermalm för att låta middagsgästerna
(bara de allra närmaste) hinna till Strand Hotel innan vi gör vår entré. Irene,
limousinchauffören, har kört både nyblivne maken och mig vid flera tidigare tillfällen
så det känns tryggt då hon en kvart senare rattar in mot Nybrokajen.
BRÖLLOPSFESTEN
Väl uppe i våningen med underbar utsikt över Nybrovikens för dagen tack-å-lov
glittrande vatten serveras en traditionell svensk bröllopsmiddag (..man blir så
patriotisk som utlandssvensk, kära vänner!) som jag har komponerat ihop med Carina- vår
bröllopskoordinator samt med kökschefen på Strand.
 Middagen avslutas med bröllopstårta - fem våningar grädde och
jordgubbar. Dock utan begärda brudpar på toppen - jag tror att det var dagens enda miss,
faktiskt. Mamma håller vackert tal och jag minns att jag bara kunde tänka på att jag
ville att den här dagen skulle vara lyckad för hennes och pappas skull, ensambarn som
jag är. Detta var ju liksom deras enda chans (trodde jag..).
Efter middagen ansluter sig- som påbjudits på inbjudan, övriga bröllopsgäster till
Strand Hotel för avfärd från Nybrokajen i vikingabåt. Vi skålar och hinner inte så
mycket mer förrän det drakhövdade skeppet har tagit oss till Slussen där vi går
ombord på en yacht. Där serveras buffé (än en gång traditionellt svensk mat)med fri
bar.
Vi dansar (mina väninnor är överlyckliga över de dansanta medelålders herrarna, att
få dansa med något annat än en motvillig och trumpen karl är inget musikerfruar är
bortskämda med, nämligen) och öppnar presenter (så många att vi inte hinner med alla
utan att tråka ihjäl gästerna) och mina kära väninnor håller på att skratta på sig
då de ska hjälpa mig att baxa in på den trånga toaletten i min mega kjol och vips! så
är kvällen över och maken och jag intar tornsviten på Strand...
DAGEN EFTER
….och nej, detaljerna från bröllopsnatten behåller jag för mig själv, men
däremot kan jag berätta att vi åt frukost på terassen med utsikt över takåsarna
nästa morgon och i god rockstjärneanda roade oss med att mata måsarna med frallor
indränkta i vodka (..elakt- jag vet, men jag var yngre och oförståndigare då).
Jag kan inte säga att det var bättre förr, tvärtom, men däremot var detta definitivt
en dag att minnas med ett leende på läpparna för alltid och det är väl precis vad ett
bröllop ska vara?!..(..och bröllopsparet på tårtan får jag kanske i nästa liv?..)
Erika Evenlind (f.d. Norberg , f.d. af Malmsteen)
|
|
